Hjalmar är koncentrerad på tvätten.
Alfred spelar sitt älskade dinosauriememory. Kanske inte lika populärt hos de vuxna. Puh... för att uttala alla långa, krångliga arter. Dessutom är det här är nog det största memoryt jag spelat, det finns ingen ände på mängden kort
1 kommentar:
Hihi, jag kommer ihåg att jag älskade att spela ett djurmemory när jag var liten. Det var också vansinnigt många kort och min stackars mormor tyckte det var så tråkigt. Men jag ville förstås spela om, om, och om igen.
Skicka en kommentar